September 2026 - Nisses blogg om allt

Fyra parter kan stoppa grundläggning, och bara en av dem är hantverkaren

Posted by jobbignisse September 10, 2026

När en grundläggning försenas eller helt stoppas brukar folk leta fel hos det företag som skulle gräva. Men i verkligheten sitter flaskhalsarna någon helt annanstans.

Det är fyra olika parter som var och en kan sätta käppar i hjulet, och hantverkaren är bara en av dem. De andra tre befinner sig längre bak i kedjan, och det är där de verkliga stopphindren uppstår.

Kommunen kan säga nej trots att bygglov finns

Bygglov är inte detsamma som tillstånd att börja gräva. Efter att bygglovet beviljats väntar startbeskedet, och det kan dröja om handlingarna inte håller måttet eller om intilliggande tomter lämnat in synpunkter som måste besvaras.

Vissa kommuner kräver särskilda utredningar om dagvatten, buller eller geoteknik innan startbeskedet går ut. Det kan ta veckor eller månader, beroende på vad som behöver kompletteras.

I Stockholm och kranskommunerna är tiderna olika. I storstadsområdet kan processen gå snabbare om handläggaren känner igen entreprenören och är van vid liknande projekt. I glesbygd kan motsvarande ärende ligga i kö längre eftersom varje projekt är mer unikt.

Grannarna har talan, och de använder den

Även om tomtgränsen är tydlig kan grannar överklaga om de anser att bygget stör deras del av fastigheten. Det kan handla om skuggor, utsikt, vatten som rinner över eller buller under byggtiden.

En överklagan skickas till länsstyrelsen, och då stannar allt upp tills ärendet är prövat. Längden varierar, men tre till sex månader är ingen ovanlig väntetid.

Det spelar ingen roll att grävmaskinen redan står på tomten och att schaktet är planerat. Så länge överklagan pågår får ingen börja.

Ledningsägare kräver varseltid och bevakning

Elnät, fjärrvärme, fiber, vatten och avlopp ägs av olika bolag som alla vill ha besked innan någon sticker spade i marken. Det kallas ledningsanvisning, och det följer strikta tidsramar.

Skickas varsel för sent kan ledningsägaren kräva att någon från deras organisation ska vara på plats under schaktet. Det kan fördröja arbetet med dagar, särskilt om många bolag är inblandade.

I vissa områden finns det gamla ledningar som inte längre används men som fortfarande är registrerade. Det kan ta tid att reda ut vem som äger vad och om ledningen ska kapas eller flyttas.

Geotekniken kan överraska även när markundersökningen är gjord

En geoteknisk undersökning görs vanligtvis från ett eller ett par provpunkter. Men marken är inte alltid likformig, och en meter bort kan förutsättningarna se helt annorlunda ut.

Om hållfastheten är sämre än väntat måste konstruktören räkna om och eventuellt föreslå en annan typ av grund. Det kan innebära pålning i stället för platta, eller förstärkningar som inte stod med i den ursprungliga kalkylen.

Staten har samlat geotekniska data i SGU:s databaser, men de är inte heltäckande och ger sällan svar på fastighetsnivå. Därför är det vanligt att behöva göra en egen undersökning.

Hantverkaren kan försena, men sällan stoppa helt

Om entreprenören inte kan börja vid avtalad tid beror det oftast på att något av de tre föregående hindren inte är undanröjt. Men det finns fall där entreprenören själv ställer till det.

Det kan vara att maskinen går sönder, att personal blir sjuk eller att ett tidigare projekt drar över. Det är irriterande, men det är också hanterbart eftersom det går att boka om eller byta utförare.

Värre är det om kommunen säger stopp, om grannen överklagat eller om ledningsägaren inte släpper jobbet. Då spelar det ingen roll hur snabb eller duktig hantverkaren är.

Varför inte fler pratar om de övriga tre

Folk ser maskinen och mäter tidpunkten från den dagen grävaren rullar in. Men grävaren rullar inte in förrän alla andra parter har gjort sitt.

Det är också lättare att ringa och klaga på entreprenören än att ringa kommunen eller ledningsbolaget. Därför hamnar kritiken där, även om orsaken ligger någon helt annanstans.

I …

Aktier, Börsen, Företag och makt, Jurudik

Vad en aktie faktiskt är: en genomgång för dig som just blivit delägare

Posted by jobbignisse September 3, 2026

Att äga aktier i ett onoterat bolag är något annat än att äga aktier i ett börsbolag, och skillnaden är större än de flesta tror. Du kan inte sälja när du vill, det finns inget marknadspris, och värdet på ditt innehav bestäms av händelser du sällan kan påverka.

Samtidigt följer ett antal konkreta rättigheter med aktien, och de går att förstå utan juridisk utbildning. Nedan förklaras de från grunden: vad du äger, vad du får bestämma om, vad du kan få ut, och vad som händer när fler aktier ges ut.

Aktien är en andel, inte en tillgång i bolaget

Första distinktionen är den viktigaste. Du äger inte en del av bolagets maskiner, kassa eller lokaler. Du äger en andel av bolaget som juridisk person, och bolaget i sin tur äger tillgångarna.

Det är förklaringen till varför du inte kan gå in och hämta ut din andel av kassan, och varför bolagets skulder inte är dina skulder. Aktiebolagsformens hela poäng är denna åtskillnad: ägarna riskerar det de satsat, inte mer.

Andelen mäts i antal aktier i förhållande till totalt antal aktier. Äger du hundra aktier av tusen äger du tio procent av bolaget, oavsett vad du en gång betalade för dem.

Kvotvärde, teckningskurs och värde är tre olika saker

Här blandas begrepp ihop rutinmässigt, och det leder till missförstånd om vad ett innehav är värt.

Kvotvärdet är aktiekapitalet delat med antalet aktier. Har bolaget 25 000 kronor i aktiekapital fördelat på 1 000 aktier är kvotvärdet 25 kronor per aktie. Det är en bokföringsteknisk siffra utan koppling till vad aktien är värd.

Teckningskursen är vad någon betalar för en ny aktie vid en emission. Den kan vara mångdubbelt högre än kvotvärdet, och överskjutande belopp går till överkursfonden i stället för till aktiekapitalet.

Värdet är vad någon är beredd att betala idag. I ett onoterat bolag finns ingen löpande prissättning, vilket innebär att den senaste emissionskursen ofta används som referens trots att den kan vara flera år gammal och satt under helt andra förutsättningar.

Praktiskt: att din senaste emission värderade bolaget till trettio miljoner betyder inte att någon idag betalar det, och det betyder definitivt inte att du kan realisera din andel av den summan.

Vad rösträtten ger dig

Aktier ger rösträtt på bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Där väljs styrelsen, fastställs resultat- och balansräkning, beslutas om utdelning och om ändringar i bolagsordningen.

Bolag kan ha flera aktieslag med olika röstvärde. A-aktier med tio röster och B-aktier med en röst är den vanligaste konstruktionen, och den innebär att ekonomiskt ägande och kontroll kan skiljas åt. En grundare med A-aktier kan behålla röstmajoritet långt efter att hen förlorat majoriteten av kapitalet.

Vissa beslut kräver mer än enkel majoritet. Ändring av bolagsordningen kräver normalt två tredjedelar av både avgivna röster och företrädda aktier, och beslut som försämrar villkoren för ett aktieslag kräver kvalificerad majoritet inom just det slaget. De reglerna finns i aktiebolagslagen och de går inte att avtala bort i bolagsordningen till en lägre nivå.

Som minoritetsägare finns ett antal skyddsregler. En ägare med minst tio procent kan begära att en minoritetsrevisor utses och kan under vissa förutsättningar kräva utdelning. Det så kallade generalklausulen i aktiebolagslagen förbjuder beslut som ger en otillbörlig fördel åt en aktieägare till nackdel för bolaget eller andra ägare.

Vad du kan få ut, och hur

Det finns fyra vägar att få avkastning på ett innehav i ett onoterat bolag, och de är olika sannolika.

Utdelning beslutas av stämman och får bara ske av fritt eget kapital, alltså vinst som finns kvar efter att bundet kapital räknats bort. Dessutom gäller försiktighetsregeln: utdelning får inte ske om den inte är försvarlig med hänsyn till bolagets ställning och behov. Många tillväxtbolag lämnar därför ingen utdelning alls under lång tid, eftersom kapitalet behövs i verksamheten.

Försäljning av aktierna förutsätter en köpare. I ett onoterat bolag finns ingen marknadsplats, vilket innebär att du behöver hitta köparen själv eller vänta på …

Tak, Taktvätt

Åttatusen timmar blött: taket räknas i fukttid, inte i år

Posted by jobbignisse September 1, 2026

Ett tak i Sverige tar emot ungefär sexhundra till åttahundra millimeter regn om året beroende på var det står. Det är inte den intressanta siffran. Den intressanta siffran är hur många timmar per år taket faktiskt är blött, eftersom det är fukttiden och inte nederbördsmängden som avgör allt som händer på ytan.

Två tak i samma kvarter kan skilja sig med flera tusen timmar per år. Det ena torkar upp inom en timme efter ett regn. Det andra ligger fuktigt till nästa morgon. Det förklarar varför grannen har mossa och du inte har det, trots att ni har identiska hus och samma pannor från samma år.

Nästan allt inom taktvätt blir begripligt om man håller fast vid det måttet.

Vad fukttiden bestäms av

Fyra faktorer, i ungefärlig storleksordning.

Solinstrålning är den starkaste. Ett takfall i söderläge får direkt sol större delen av dagen och torkar snabbt. Ett i norrläge får aldrig direkt sol under vinterhalvåret och torkar enbart genom luftrörelse och avdunstning, vilket tar mångfalt längre tid.

Skuggning kommer på andra plats och är den enda av de fyra som går att ändra i efterhand. En stor gran tio meter från huset kan förlänga fukttiden på halva taket med tusentals timmar per år.

Taklutningen påverkar hur snabbt vatten rinner av. Ett flackt tak håller kvar en tunn vattenfilm betydligt längre än ett brant, och pannor på flacka tak har dessutom längre överlapp där vatten står kvar.

Materialets porositet är den fjärde. Poröst material håller kvar vatten inne i sig efter att ytan torkat, vilket gör att fukttiden i praktiken är längre än den ser ut.

Därför är porositeten den centrala frågan

Betongpannor tillverkas med ett ytskikt som gör dem täta. Nya pannor låter vatten rinna av. Med tiden nöts skiktet ned av UV-strålning, frost och partiklar, och pannan börjar suga vatten in i godset.

Från den punkten accelererar allt. En vattenfylld panna torkar långsammare, vilket förlänger fukttiden, vilket gynnar påväxt, vilket håller kvar mer fukt. Samtidigt blir pannan känslig för frostsprängning, eftersom vattnet som sugits in expanderar när det fryser.

Detta är också skälet till att metodvalet vid taktvätt är materialberoende snarare än en fråga om preferens. Högtryck avlägsnar påväxt men tar samtidigt bort material från ytan. På en panna med intakt ytskikt spelar det marginell roll. På en panna där skiktet redan är borta accelererar man exakt den process som förstör taket.

Bedömningen görs på plats med ett test som tar tio sekunder: häll vatten på en panna. Rinner det av är skiktet kvar. Sugs det in har taket passerat den punkten. Entreprenörer som arbetar löpande med tak, exempelvis Roofia, gör den bedömningen innan metod väljs, och det är den bedömningen som avgör om en tvätt är en investering eller en förkortning av takets liv.

Vad organismerna faktiskt behöver

Alger, lav och mossa har olika krav, och det förklarar var de växer.

Alger behöver fukt och ljus men nästan ingenting annat. De etablerar sig snabbt, sitter ytligt och orsakar ingen materiell skada. De strimmor som rinner nedåt i takfallet är algkolonier som följer vattnets väg.

Lav behöver längre fukttid och etablerar sig långsamt, ofta över flera år. Den fäster kemiskt vid underlaget och utsöndrar syror som bryter ned det den sitter på. Lav är därför den enda av de tre som angriper materialet direkt, och samtidigt den svåraste att avlägsna utan att ta med ytskikt.

Mossa behöver mest av alla: hög fukttid, en yta där organiskt material samlats, och gärna en fördjupning att växa i. Det är förklaringen till att mossa nästan alltid börjar i överlapp, kring genomföringar och i nockens skarvar snarare än mitt på en plan panna.

Den fördelningen har praktisk betydelse. Mossa i skarvar lyfter pannor och styr vatten in där det ska rinna av, vilket är ett funktionellt problem. Alger på en plan yta är ett utseendeproblem. Att avlägsna det senare med aggressiv metod är att ta en materialrisk för en kosmetisk vinst.

Kemin